Jämställdhetsindex

Flagga FN
För att kunna utvärdera och jämföra statistik inom jämställdhetens område mellan olika verksamhetsområden, länder eller tidsperioder så använder man ofta ett jämställdhetsindex. Det finns inget officiellt index i egentlig mening, utan varje projekt eller organisation kan ta fram sitt eget index inför en utvärdering. Om man exempelvis utvärderar en viss bransch så kan andel kvinnliga chefer eller skillnader i sjukfrånvaro mellan könen vara delar av index. De kriterier som används för att utse vinnare av vårt och många andra priser för jämställdhet är egentligen också ett slags index. Här tittar man bland annat på om en jämställdhetsplan finns och hur länge den varit på plats eller om ledningen uppmuntrar män att ta ut föräldraledighet.

Vad är GII?

2010 införde FN sitt eget index GII för att mäta jämställdheten i världens länder. Så vad är GII? Det står för Gender Inequality Index, och som namnet antyder mäter det i praktiken ojämlikhet mellan könen. I realiteten innebär detta bara att högre siffra ger sämre placering. De nordiska länderna brukar hittas bland de tio främsta varje gång GII släpps, även om Danmark hamnat på elfte plats i den senaste rankingen från 2018. Mest jämställda land i världen samma år var Norge, medan Sverige var nummer åtta.

Skillnader mellan GII och andra jämställdhetsindex

Eftersom GII mäter situationen i länder över hela världen så finns kriterier med som svårligen skulle vara motiverade i en svensk motsvarighet.
  • Andelen kvinnor som dör i samband med graviditet, alltså mödradödlighet
  • Andel av befolkningen med minst påbörjad gymnasieutbildning
  • Andel förstföderskor som är 19 år eller yngre

EU:s årliga index

Europeiska unionen släpper varje år ett jämställdhetsindex där man jämför medlemsländerna. När EU släppte sin ranking 2019 så var Sverige det mest jämställda landet inom unionen för trettonde året i rad. Danmark rankades som god tvåa medan Grekland rankades som minst jämställt. Det finns flera svårigheter att mäta skillnader mellan länder. När det gäller både FN:s och EU:s index har man till exempel tvingats exkludera våld i nära relationer som en parameter. Anledningen är att många länder inte rapporterar den informationen, vilket i sin tur beror på stora skillnader i både lagar och attityder.