Jusititia symbol för rättvisa och jämställdhet

Jämställdhetsfrågor

Ett nytt ämne?

På nationell nivå så har jämställdhetsfrågor, så som vi definierar dem idag, varit en del av debatten och politiken i Sverige sedan 1970-talet. Eftersom man har integrerat dessa frågor på alla nivåer så kan man säga att de är en fast del av svensk politik. Därför därför räknar man exempelvis inte kvinnlig rösträtt som startskottet för jämställdhetsarbetet i Sverige – den frågan glömdes när den var löst. Däremot är den jämställdhetslag som kom i slutet av 1970-talet en bra utgångspunkt eftersom både den första versionen och senare uppdateringar speglar hur hur ämnet hanterats av våra politiker.

Vad är jämställdhet enligt den första lagen på området? I korthet är svaret att det innebär att kön inte får tas i beaktande när företag eller myndigheter anställer någon.

Ett paragraftecken

Jämställdhet är en föränderlig fråga

Kvinnlig demonstrant

Den jämställdhetspolitik som förts de senaste decennierna har inte bara gett oss nya lagar på området utan också skapat ett nytt medvetande hos befolkningen. Idag anses det till exempel inte radikalt att prata om jämställdhetsfrågor, snarare tvärtom.

Ett annat exempel på en stor skillnad mellan dagens syn på ämnet och hur man såg på det på 1970-talet är frågan om könets betydelse i arbetslivet. Som nämndes inledningsvis så var den första lagen tydlig med att hänsyn till kön aldrig får tas i arbetslivet. Idag uppmuntras detta istället i vissa fall där ena könet är underrepresenterat.

Vem bevakar jämställdhetsfrågor?

En av Sveriges yngsta myndighet är Jämställdhetsmyndigheten som grundades 2018. Myndighetens formella uppdrag är att bevaka hur väl diskrimineringslagar följs i affärslivet och av andra myndigheter, sammanställa statistik över jämställdhet i skolan och högre utbildning samt bistå offentliga verksamheter med jämställdhetsplaner. Dessutom fördelar myndigheten de statsbidrag som ska gynna jämställdhetsfrågor.

I likhet med andra statsbidrag så måste dessa ansökas om i förväg. I ansökan till myndigheten berättar man om sitt projekt, vad man vill åstadkomma med det och hur stor summa man behöver. Myndighetens utdelade pengar är alltså inget pris i stil med Svenska Jämställdhetspriset, Guldvågen eller andra initiativ.  Man delar inte ut statsbidrag till projekt i efterhand.

Domarklubba bredvid lagbok

Jämställdhetsombudsmannen i Sverige

Logo för Diskrimineringsombudsmannen

I samband med att Sverige fick sin första jämställdhetslag så tillsattes också den första ombudsmannen för den här typen av frågor – Jämställdhetsombudsmannen, eller JämO. När denna lag så småningom avskaffades för att istället ingå i diskrimineringslagen så slogs samtidigt JämO ihop med tre andra myndigheter för att bilda Diskrimineringsombudsmannen, DO. Till skillnad från Jämställdhetsmyndigheten, som vi lärt oss har en bevakande funktion, så ska DO tillvarata medborgares juridiska intressen.

Det är inte bara i Sverige som man haft jämställdhetsfrågor på den politiska agendan de senaste årtiondena, men det är långt ifrån alla andra länder som gett ämnet lika stort utrymme. Man får erkänna att Sverige, tillsammans med Finland, tydligt gått i bräschen internationellt sett. Vårt östra grannland fick sin första jämställdhetslag samtidigt som Sverige och Finland har fortfarande kvar sin Jämställdhetsombudsman.