Illustration av jämlikhet

Priset för jämställdhet

Berättelsen om ett av landets yngsta priser för jämställdhet.

Sveriges nya jämställdhetspris

För att hylla och lyfta fram alla initiativ som tas för att främja jämställdhet i Sverige startar nu Priset för jämställdhet. Vi väljer varje kvartal ut en mottagare av priset och presenterar vinnaren här. Tillsammans med offentliga initiativ, som till exempel den statliga jämställdhetsbonus som gäller vårdnadshavare till barn födda fram till 2017, är förhoppningen att priset ytterligare ska driva på utvecklingen åt rätt håll. 

Vi tänker att ju mer uppmärksamhet man ger ämnet, desto fortare går utvecklingen. Dessutom kanske det inspirerar fler aktörer att starta projekt eller ta initiativ för att jämställdheten ska öka på flera områden i det svenska samhället.

Första pris med svenska färger

Jämställdhet och jämlikhet

När man går igenom jämställdhetsstatistik är det tydligt att det återstår mycket arbete för att uppnå målen för jämställdhet även i ett land, som åtminstone på pappret, är så pass jämställt som Sverige. Vi ser fortfarande till exempel en skillnad i löner som inte ens den skickligaste antifeministen kan förklara bort – även om regelbundna försök görs. I offentlig statistik ser man samma mönster när det gäller jämställdhetens orättvisor som när det kommer till ojämlikhet, om än mer tydligt när det kommer till inkomstskillnader mellan könen.

Eftersom vi tror att de bägge begreppen som nämnts ovan hänger ihop så var det helt enkelt dags för ännu ett jämställdhetspris. Med vårt pris sätts ytterligare fokus på dessa viktiga samhällsfrågor – som faktiskt berör oss alla.

Statistik med diagram och staplar

Vad är jämställdhet?

1979 gjorde våra lagstiftare ett försök att svara på frågan: vad är jämställdhet? Då röstade Riksdagen nämligen igenom den första jämställdhetslagen. Där och då definierades begreppet officiellt för första gången i juridisk mening. Lagen handlade visserligen om jämställdhet mellan könen, men bara i ett specifikt sammanhang: orättvisor i arbetslivet. Man kan konstatera att jämställdhetsfrågor kommit att vinna mark på fler områden sedan dess.

Under ett drygt decennium hanterades jämställdhet i Sverige med hjälp av ovan nämnda lag. När den ersattes av en ny lag i början på 1990-talet så hade bland annat sexuella trakasserier lagts till som ett lagrum. Idag ses dessa frågor i en mycket vidare definition och sorteras inom juridiken och politiken in under diskrimineringens område.

Domarklubba bredvid lagbok

Jämställdhetspris mot diskriminering

Tidigare fanns ett lagligt krav på företag att ha en jämställdhetsplan. Denna skulle vara i skriftlig form och tydligt redogöra vad arbetsgivaren aktivt gjorde för att främja jämställdhet på arbetsplatsen och i rekryteringsprocessen. Detta krav är sedan några år tillbaka avskaffat och idag finns istället ett krav på att aktivt arbeta mot diskriminering. Här ser vi att vårt pris fyller en viktig funktion för att behålla ett fokus på jämställdheten.

Andra priser har redan instiftats, som till exempel det nu nedlagda priset Guldvågen, men vi anser att fler strålkastare måste riktas mot de som arbetar för ökad jämställdhet i Sverige. Priset för jämställdhet hoppas kunna vara en av dessa strålkastare som belyser det viktiga arbete som utförs av enskilda personer, organisationer och privata företag.

Jämställdhetsstatistik i Sverige

Den definition av jämställdhet som vi idag har kan ses som ett resultat av åren innan den första jämställdhetslagen kom. Det var nämligen från slutet av 1960-talet fram till strax efter mitten av 1970-talet som den så kallade kvinnokampen var som mest livlig. Kvinnokampen är ett annat namn på svensk tidig feminism, och den rörelsen drev bland annat frågan om rätten till dagis för alla mödrar.
När man tittar på den sistnämnda frågan, och en rad andra, så kan man statistiskt se att vi kommit en bit på väg. Ett jämställdhetspris kan, tillsammans med de politiska initiativ och krav som redan finns på plats, ytterligare hjälpa utvecklingen åt rätt håll. Man kan se det som en extra växel som läggs in i ”jämställdhetsracet”. Det finns officiellt uppsatta mål som gynnar oss alla, och vi vill bidra till att uppnå dessa mål.
En svensk flagga

Tävla i jämställdhet - går det?

Vi tror att det är fullt möjligt att tävla i Jämställdhet. Samtidigt tror vi inte att det är en exakt vetenskap där den flest poäng är den bästa. Det kan låta paradoxalt men kan förklaras såhär: de som aktivt arbetar med och för dessa frågor kan skiljas från de som inte gör det i ett första skede.

De som sen kan konstateras tillhöra den förstnämnda kategorin förtjänar samtliga att hyllas. Det är också avsikten med Priset för jämställdhet. I och med att vi kommer dela ut priset med ganska hög frekvens så kommer vi också hinna hylla en stor andel av dessa.

Flagga FN

Jämställdhetsindex

För att kunna utvärdera och jämföra statistik inom jämställdhetens område mellan olika verksamhetsområden, länder eller tidsperioder så använder man ofta ett jämställdhetsindex. Det finns inget

Läs mer

Våra vanligaste frågor

Hur många jämställdhetspris behöver vi?

Vi tycker inte att det finns någon gräns egentligen. Inte förrän vi har uppnått ett jämställt samhälle bör vi sluta uppmärksamma hjältar på området. Vi tycker att ett pris är ett jättebra sätt att uppmärksamma dessa hjältar och därför finns nu också Priset för jämställdhet.

Vilka kriterier gäller för vinnare?

I korthet: man ska ha gjort insatser för ökad jämställdhet i samhället. Här ovanför kan du läsa om historian och tanken med priset lite mer i detalj, och hur prisvinnarna väljs ut mot bakgrund av det.

Hur ofta kommer Priset för jämställdhet att delas ut?

Vi kommer varje kvartal att välja ut en organisation, en person eller ett företag som gjort insatser för ökad jämställdhet. Har du tips på någon som borde vara en förtjänt mottagare? Hör av dig till oss med ett mejl till adressen längst ner på sidan.

Kan prisvinnare ha gjort insatser för jämlikhet?

Ja. Men fokus ligger på jämställdhet och framförallt så är det inom det fältet som man ska ha utmärkt sig för att komma i fråga för vårt pris. Eftersom de två begreppen ligger nära varandra så är det inte ovanligt att man verkar för bägge syften.